I vårt senaste avsnitt av podcasten Älskar måndagar möter vi psykologen Matilda Sandström, utbildad psykolog med djup insikt i beteendevetenskap och organisationspsykologi. Vi pratar om Organizational Behavior Management (OBM), ett beteendevetenskapligt synsätt som hjälper företag att förstå vad som styr våra handlingar, och hur man kan skapa en kultur där rätt beteenden får fäste.
I den här artikeln fördjupar vi oss i några av de centrala tankarna från samtalet och hur OBM kan användas som ett verktyg för att driva beteendeförändring och skapa hållbar utveckling på arbetsplatser.

Organizational Behavior Management – KBT i organisationsform

Krasst uttryckt kan man säga att OBM är KBT i organisationer. Det bygger på samma grundidé; att skapa förståelse för varför vi agerar som vi gör, och hur man genom medvetna konsekvenser kan påverka beteenden i en önskad riktning. När man förstår vad som faktiskt styr beteenden blir det lättare att bygga en social stämning och kultur som stärker engagemang, samarbete och ansvarstagande på arbetsplatsen.

Aktiverare, beteenden och konsekvenser

Inom OBM, utgår man från tre grundläggande byggstenar för att förstå och påverka beteenden i organisationer.

• Aktiverare: det som sker innan ett beteende. Det kan vara ett mål, en instruktion, ett möte eller något som signalerar vad som förväntas.
• Beteendet: det som går att observera eller uppfatta. Det handlar om själva handlingen, till exempel att ta initiativ, samarbeta eller prioritera på ett visst sätt.
• Konsekvensen: det som sker efteråt. Det kan vara feedback, uppmuntran eller ett resultat, och den har ofta störst påverkan på om beteendet kommer att upprepas eller försvagas över tid.

Den centrala insikten inom OBM är att konsekvenserna styr oss till cirka 80 procent, medan aktiverarna bara står för omkring 20 procent. Trots det lägger många organisationer majoriteten av sin tid och energi på aktiverare och betydligt mindre på att följa upp, förstärka och belöna de beteenden man faktiskt vill se mer av.

Det vi förstärker, det får vi mer av

Om ett beteende inte får någon positiv konsekvens, såsom uppskattning, feedback eller resultat, minskar det över tid. Vi människor är sociala varelser; vi läser snabbt av vad som uppskattas och vad som inte gör det. Om du till exempel drar ett skämt och ingen skrattar, gör du det troligen inte igen.

Samma princip gäller i arbetslivet. När initiativ, ansvarstagande eller samarbete inte uppmärksammas eller till och med möts av negativ respons minskar sannolikheten att beteendet upprepas. Därför behöver organisationer vara tydliga med följande:

• Vilka beteenden vill vi förstärka just nu?
• Är vi överens om vad de faktiskt innebär i praktiken?
• Vilka konsekvenser gör att de upprepas spontant?

Det är också viktigt att komma ihåg att beteenden förändras över tid.
I en agil värld är det naturligt att de beteenden som är viktiga idag inte är exakt desamma som om sex månader. Det viktiga är inte att hitta ”rätt” beteenden en gång för alla, utan att ständigt observera, testa och justera utifrån organisationens mål och utveckling.

Hur du kan komma igång

Att börja arbeta OBM-inspirerat behöver inte vara komplicerat. Börja smått:

• Välj ut några nyckelbeteenden som är särskilt viktiga just nu.
• Observera hur ofta de sker.
• Analysera konsekvenserna, vad händer när någon gör det?
• Förstärk rätt beteenden med feedback, uppskattning eller synliga resultat.

Det handlar om att experimentera och följa upp. Små beteendeförändringar i vardagen kan ge stora effekter, både på kultur, trivsel och på vad gäller uppnådda resultat.

Vill du höra mer om det här? Lyssna på hela samtalet i vårt sista avsnitt av podcasten Älskar måndagar: